Hampus Frisén, ny VD för Djurgården fotboll

Egentaget av Hampus Frisén

Onsdagen den 1 april 2026 ägde intervjun med Hampus rum på Djurgårdens nya kansli.

Jag började skriva om fotboll 2018. Då var Henrik Berggren VD. Bosse Andersson sportchef. Lars-Erik Sjöberg ordförande. Dom var konstanterna i det Djurgården fotboll som en stor del av min fritid kom att handla om.

Vi vrider fram tiden till 2026. Erik Gozzi ordförande, Hampus Frisén VD och sportchefsrollen är vakant. Under dessa år är det mycket som har hänt. Sen 2023 tycker jag att missnöjet har dominerat våra flöden på supportersajter. Ibland efter någon eller några dåliga matcher kunde kritiken vara specifik, men oftast lite allmänt gnällig. Bortskämt. Senare år i takt med att Bajen och även Mjällby tagit kliv, har kritiken varit att vi är omoderna och inte anpassar oss till det nya. Henrik Berggren tackade för sig och blev chef över SEF och några årsmöten i rad gav styrelsen i uppdrag att vi skulle bli moderna, utveckla oss och inte tappa mer mark.

Efter en gedigen process där jag vet att fler riktigt kunniga fotbollsmänniskor fanns i ansökningarna landade vi i Hampus som VD. Jag hade aldrig hört talas om honom. På mitt jobb där Erik är medlem fick jag lite kött på benen. Hampus hade jobbat med att skapa strukturer åt ett gäng klubbar runt om i Europa. Det hade för alla dom klubbar som det företag han verkade i, resulterat i bättre ekonomi men även sportsliga trappsteg uppåt.

Det känns nästan surrealistisk när jag träffar denna unga man som sprudlar av eld och entusiasm. Ni som läser detta ska veta, jag känner mig gammal. Men i hans ålder hade jag samma eld. I det fallet känner jag igen mig. Men denna unga man är välutbildad. Målinriktad. När han väl kommit fram till vad han ville ägna sig åt, såg han bara möjligheter.

Jag kom som vanligt ex antal minuter före bokad tid. Hampus var precis på väg att fylla på sin kaffekopp och var då den som öppnade dörren. In klev jag i Djurgårdens nya kansli. Hampus frågade om jag ville ha kaffe. Han sa "det finns inte alla typer av kaffe, det spar vi tills vi går till CL-slutspel". Han skrattade öppet och glatt. Sen tog han mig på en liten rundtur. Kansliet var uppdelat i öppna delar och här och där små rum som jag antar används när man behöver tyst runt omkring sig eller i möten. Fina ljusa lokaler som en i styrelsen hade hjälpt oss att hitta. I Hampus rum där vi hade vårt samtal var det nästan för ljust, fast markiserna var neddragna och försökte skyla det skarpa dagsljuset. Jag tänkte, tur att Hampus är så ung och entusiastisk. Jag tror att jag skulle ha haft svårt att ha fokus i det ljuset längre stunder.

Hur blev han Djurgårdare? Hur kom det sig att han kom in i Djurgårdens sökande efter ny VD? Hur ser han på sitt uppdrag? Vad vill han utföra med det? Det sportsliga kontra ekonomin? Ekonomin över hela planet? Vad är Jamestown? Hur ska vi använda det? Vem eller vilka ska ersätta Bosse? Många frågor, nedan hoppas jag du kan få dina svar.

Välkommen till en lång intervju med Hampus.

Men först som vanligt en liten faktaruta.

-----------------------------------------------------------------

Namn: Hampus Frisén

Familj: Fru och två barn (barnen är 5 och 1,5 år)

Fordon: Två bilar i familjen

Ålder: 36 år

Vid val i Sverige, röstar du då?: Alltid

Bästa Djurgårdsminne: Två starka minnen, dels SM-guldet 2019 och dels mötet med Chelsea i ECL (Europa Conference League)

-----------------------------------------------------------------

Som en ännu yngre man, höll du på med någon idrott då?

– Jag hade tre idrotter tills jag var 14 år. Fotboll, hockey och bandy. Jag kommer från bandystaden Lidköping. Då blev det att jag valde bandy före hockey. Jag spelade fotboll och bandy tills jag var 19 år. Sen gick flyttlasset till Stockholm för utbildning. Parallellt med min utbildning spelade jag två år med Djurgården Bandy.

Vad var inriktningen på din utbildning då?

– Jag tog en kandidatexamen inom Business & Economics på Handelshögskolan, med specialisering inom finans. Därefter gjorde jag ett år som investment bankir på SEB Enskilda innan jag gick tillbaka till akademin och tog en mastersexamen inom finans på Handelshögskolan. Hann även med en utbytestermin i Shanghai.

Vad började du jobba med sen?

– Efter min examen började jag arbeta på den globala investment banken Rothschild, först i London men sedan i Stockholm. Min roll var som rådgivare vid större företagstransaktioner, vid bolagssammanslagningar eller att ett företag köper ett annat. Väldigt lärorikt, intressant och mycket arbete. Noggrannhet var viktigt, vilket gav mig ett gott hantverk för framtiden.

Redan här häpnade jag över vad denna glatt leende människa hade varit med om.

Låter som du hade fulla dagar. Vad hände sen då?

– Jag gick över till att arbeta med mjukvaruinvesteringar på ett riskkapitalbolag, även nu i Stockholm. Utöver det rent analytiska arbetet fick jag här även utveckla mig mycket kring det strategiska arbetet och hur man arbetar med företagsdrift.

Kom fotbollen sen? Om den gjorde det, hur gick det till?

– Jag var pappaledig och gick runt och funderade mycket på vad jag ville jobba med. Det här var tidigt 2022. Jag lät tankarna flöda om framtiden. Jag hade kollegor inom riskkapitalet som verkligen levde för mjukvara. Lyssnade på poddar om mjukvara. Men jag älskar sport. Det är min stora passion. Jag läste dina artiklar på Djurgårdsfamiljen, och även varenda övrig artikel jag kunde komma över som handlade om Djurgården. Jag läste böcker om fotboll. Jag var på Kaknäs i stort sett varje dag med min då ettåring. Då kom tankarna och idéerna - jag kanske ska jobba inom sporten? När det väl landat funderade jag på var inom fotbollen jag bäst kan nyttja mina kunskaper? Jag visste att jag kunde driva bolag, men hur översätts det till fotboll?

Erik var supporter som upptäckte att han hade kunskap för att hjälpa Djurgården på styrelsenivå. Hampus kom på via sin fina utbildning att det fanns vägar inom fotbollen där hans kunskap uppskattades. När jag var ung hade jag liknande tankar. Men eldsjälar finns det faktiskt många av. Någon spets för något Djurgården behövde har jag tyvärr inte.

Hur kom du in i fotbollens inre värld då?

– Vid den tidpunkten läste jag om två herrar som tagit över ägarskapet i Southampton. Kombinationen av dessa två var det som gjorde att jag gick igång på riktigt. Dels var det Rasmus Ankersen, en dansk som jag visste vem det var sen tidigare. Han var känd som en stor innovatör inom fotbollen. Han utmanade gängse uppfattningar om hur man ska jobba inom sporten. Han använde sina tankar och nådde framgång med det sättet. Han var en av de stora arkitekterna till både Midtjyllands och Brentfords framgångar. Han lämnade den gruppen och ville göra något eget. Då fick han med sig en framgångsrik investerare, som lite slumpartat också var dansk. Där var grogrunden, en med samma bakgrund som jag hade, kombinerat då med Rasmus som bevisat sig inom fotbollen.

Visionen överensstämde med det du tänkte du ville göra?

– Ja, absolut. Jag tror att man måste ha en tydlig tanke och idé, sen måste man också vara lyhörd för att varje klubb är unik. Då får man vrida och vända lite på modellen för att få det att funka. Jag tog kontakt med dom, berättade vem jag var och vad jag ville. Flera möten senare var jag en av dom första som anställdes av det bolaget som heter Sport Republic. Mitt område var investeringar och expansion. Jag skulle hitta klubbar som ville jobba med oss och den modell vi jobbade efter. Klubbar som kanske inte hade fått så mycket kärlek. Klubbar med bra förutsättningar, där det sammantagna inte hade hållit ihop. Man kanske saknade strategier som satt ihop. Jag hade möten med över hundra fotbollsklubbar, världen över. Sen hittade vi klubbar som vi ville samarbeta med. Det landade i Southampton, turkiska Göztepe, franska Valenciennes och satte upp en akademi i Mali. Sen var jag aktivt engagerad i klubbarna, typiskt sett som operationell styrelseledamot där VD, ekonomichef, kommersiellchef rapporterade till mig men där jag även var nära sportcheferna kring process, struktur och ekonomi. Jag var dock inte direkt involverad i det rent fotbollstekniska, så som spelmodellen, vilka transfers, vilken manager, laguttagningar.

Under dina år som du var verksam i era samarbeten, vad blev resultatet?

– Vi ökade den kommersiella intäktssidan i alla klubbar. I Southampton byggde vi en upplevelsedel så matchdagarna blev en helhetsupplevelse. Vi byggde upp restauranger och zoner där barnen kunde leka. Supportrarna var på plats betydligt längre. I Southampton steg dom med tvåsiffriga procent årligen (men självklart påverkades intäkterna av vilken division dom var). Motsvarande siffror i Frankrike. I Turkiet tror jag vi ökade med över 150 procent.

Sportsligt då?

– Sportsligt har det gått jättebra i Turkiet. Strategin vi satte från början jobbar dom fortfarande efter. Southampton har det pendlat alldeles för mycket. En förklaring till det har varit att omsättningen på nyckelroller varit för stor. När man lyckas i Southampton kommer ofta topp-6 klubbarna i PL (Premier League) och värvar dom. Vi hade en kille som var ansvarig för rekryteringarna; han var med i ett transferfönster, sen kom Chelsea. Vi hade Jason Wilcox som nu är sportchef i Manchester United, han var hos oss i nio månader. Sen, utöver det fanns det många viljor som skulle tillgodoses. Vi fick väl inte träff där då vår planerade strategi i Southampton ej efterföljdes helt, men det var en viktig lärdom. Nu har dom fått lite bättre ordning på de bitarna under denna säsong och fått resultat på senare tid. Franska klubben var rejält på dekis när vi kom in, och en del av de sportsliga idéerna vi hade planerat för efterföljdes inte tydligt nog, och återigen lite för mycket olika viljor och politik - återigen en viktig lärdom. Lärdomarna kan nog vara det viktigaste jag tar med mig, det är så otroligt viktigt att ha en tydlig röd tråd från styrelserummet genom hela klubben, något jag inte kommer tumma på i mina roller framöver.

Egentaget av Hampus Frisén

I Southampton borde det finnas en grund för det sättet att jobba då dom har rört sig tidigare på det sättet?

– Ja, det fanns det. Vi började investera mer i akademin. Vi hade ett snitt på 1-2 talanger per år som kom upp till representationslaget från den egna akademin. Tyvärr byttes det sätt att spela många gånger när dom väl tagit klivet. Det var tränare som hade bollinnehav som sin grej till tränare som spelade man-man över hela planen. Det byttes från en mjuk och varm skotsk tränare till en kroat som kedjerökte och skrek att dom skulle springa hela tiden. Det kändes inte som rätt beslut utifrån det vi jobbade på, vilket var lite det jag var inne på innan.

Det ni kom med var alltså inte lag utan mer förslag?

– Det var en ledande investerare med som också hade ett ord med i laget. När vi startade samarbetet var han ganska långt bort. Då drev vi klubbarna. Men över tid ökade engagemanget även i att vara på plats. Då blev det tydligt att vi hade olika tankar hur vi skulle komma vidare.

Är det från Sport Republic du kom till oss?

– Ja, det var det.

Hur kom Djurgården in i ditt liv som en tanke att jobba här då?

– Jag har varit en supporter till Djurgården hela mitt liv. Brukade åka upp och kolla på matcher varje sommar under uppväxten. Har haft säsongskort alla år sen vi flyttade till Stockholmsarenan/3 arena. Jag förlängde i år också, skönt att veta att jag har min plats bland alla kompisar när jag inte längre arbetar för föreningen. Men till frågan, jag har sett mycket internationell fotboll. Jag har jobbat med dom ledande teknikbolagen. Sett från insidan hur man driver en PL klubb. Då kom tanken att jag kanske kunde hjälpa Djurgården som ren supporter. Jag lunchade med Henke. Mycket trevligt samtal. Erik, som då var nyutnämnd ordförande när Lars-Erik Sjöberg lämnade, var i London för att titta på Chelsea matchen. Då hade han fått ett tips om att han borde träffa min kollega Rasmus. Dom fikade ihop. När Rasmus sen kom in på kontoret satt jag där med en god vän. Jag var också i London för matchen, och Rasmus berättade vem han träffat. Han tyckte jag borde ta kontakt, ta en fika ihop. Vilket Erik och jag sedan gjorde några veckor senare. Supportern i mig var glad att jag fick presentera det jag trodde att jag kunde tillföra mitt lag på ett positivt sätt i att jobba och även se om vi kunde finna några möjliga samarbeten. Det klickade kemimässigt mellan mig och Erik.

Första kontakten tagen. Hur gick det till sen då?

– Inte så långt efter mitt och Eriks möte sa Henke upp sig. Då kom Erik till mig och frågade om jag ville vara med i processen när Djurgården skulle hitta en ny VD. Det var en gedigen och lång rekryteringsprocess som leddes av ett externt företag och sen var i princip hela styrelsen involverade. Sen föll valet på mig.

Var det självklart att ställa upp i processen för att kunna bli vald som VD?

– Det blev naturligtvis en stor omställning. Jag är och har inte varit så intresserad av att vara en publik person. Den delen bollade jag mycket med min fru om. Sen vet man aldrig egentligen, innan, vad det faktiskt innebär. Att vara med i processen kändes lätt. När sen frågan kom blev det också självklart, men då hade det gått en lång tid där jag bollat med mina nära och kära.

Det sas att du ville ha hundra dagar när du kom till oss. Vad har du använt dom till?

– Det är ett arbetssätt som jag alltid använder. Jag använder dom dagarna till att lära känna verksamheten. Utifrån det hinner jag bilda mig en initial uppfattning. Sen berättade jag mina tankar för styrelsen.

Vad såg du att du ville göra efter den tiden då?

– Jag som person kan inte göra så stor skillnad. Vi är ett lag som tillsammans måste göra det. Det fanns jäkligt många duktiga och dedikerade personer inom föreningen. Dom har varit välkomnande till mig. Jag hade en tanke, en plan, när jag var i processen. Sen får jag ändra mig lite under diskussioner med dom som jobbat här. En sak jag tänkte på direkt var "Vi saknar tiotusen människor i snitt på läktaren. Hur ska vi utöka Djurgårdsfamiljen? Hur ska vi få Djurgårdare att vilja gå på fotboll?"

Två ord som var legio under Henke/Bosse var "tillsammans och Djurgårdsfamiljen". Hur ser du på dom orden?

– Dom två orden är otroligt viktiga och fantastiska att använda. Vi är en stor familj. Vi är idag 31 000 medlemmar. Det är viktigt att alla vi känner oss som en del av Djurgården.

Kommunikation är det något som det klagats på frekvent på forum i många år. Hur ser du på den delen?

– Den delen är också en bit som är otroligt viktig. Jag tycker verkligen att vi ska utveckla den. Vi ska nå våra medlemmar med det vi vill kommunicera. Vi vill få fler som följer Djurgården. Där ligger vi lite efter våra konkurrenter tyvärr, till exempel så har vi färre följare på sociala medier, något som korrelerar ganska starkt med antalet på läktarna. Vi vill utveckla igenkänningen inom föreningen. Veta vilka som jobbar inom föreningen och med vad. Oavsett om det är spelare eller ledare. Presentera dom på riktigt. Lyfta fram dom och deras arbete. Jag vill att vi kommunicerar lättsamt, innovativt och engagerande. Vi vill det ska vara roligt. Djurgården är något kul och härligt i vardagen för de allra flesta supportrar. Vidare ska vi vara tillgängliga för våra medlemmar. Vi ska vara transparenta. Men det går inte att vara helt öppna med allting. Vi kollar på saker som kanske vi kan köra. Igår hade vi en livepodd på Handelshögskolan. Ett samarbete med DIF-podden där Farid var moderator. Det utvecklade sig väl mer till en frågestund. Men som forum för kommunikation är det något vi kommer fortsätta titta på. Det är tanken med medlemspubarna som vi lanserade. Där ska vi kunna mötas under avslappande former. Vi ska jobba på att ha en interaktiv diskussion. Frågor som ständigt poppar upp ska kunna ställas och om möjligt, fås svar på i den typen av forum. Vi tittar också till exempel på att kunna göra längre innehållsreportage med det som våra medlemmar vill veta.

Du sa att vi ligger lite efter våra konkurrenter. Hur ska vi ta oss upp då till nivån vi vill vara på, mer konkret?

– Vi håller på att titta på lite nya tankar och koncept. Det kommer förhoppningsvis att märkas av framöver. Vi vill skapa intresse och att vi djurgårdare hittar in i det digitala. Utifrån det hoppas vi kunna utöka Djurgårdsfamiljen till att bli ännu större. Det har, sedan innan jag började arbeta här, jobbats på att lansera en egen app. Det var vi alla överens om var otroligt viktigt att få igång. Perspektivet med den var att vi direkt kunde kommunicera med alla medlemmar. Vi kan skicka pushnotiser om det är något som händer. Vi samlar in data på det som händer där för att utveckla det och bli ännu vassare. Vi vill fånga upp vad det är som engagerar och supportrarna går igång på. Vi tror det kommer bli ett väldigt viktigt verktyg för oss.

Jag är en gammal man. Jag kan ibland tycka att allt ska vara så jävla glammigt. Läste att Netflix nu gör filmer för dom som inte kan koncentrera sig att faktiskt titta på filmen. För mig är ändå seriositeten det som är det viktiga. Hur ser du på det?

– Jag förstår vad du menar. Seriositeten är viktig. Men i dagens digitala landskap ges det möjligheter att ge folk det dom vill ha. TikTok har en typ av publik och tonalitet. Instagram en annan. Vi kommer inte behöva välja ett sätt att leverera våra budskap, det finns flera. Meddelandets innehåll kommer att vara likartat men presentationen kommer att vara olika. Det finns idag ingen anledning att inte vi själva kan leverera den typen av reportage som tv-bolagen levererar inför match. Det som är unikt, för alla typer av idéer vi kan komma på, är att vi har total access till alla våra spelare och ledare. I det konceptet kan vi även presentera doldisar som gör viktiga saker för Djurgården men som få känner till. Får vi till det på ett bra sätt brukar förståelsen öka för allt. Ett namn, ett ansikte gör kanske samtalet mer verserat? Vi har testat runt lite med det här. Vi har till exempel på appen pratat med kocken på Kaknäs, Malte, om spelarnas lunch. Mer av den typen av reportage, men kanske längre, vill vi lyfta fram.

För mig är kommunikation en viktig sak för att stävja drev som kan uppstå. Ofta på grund av missförstånd. Där tycker jag att vi haft en del att jobba på. Håller du med mig? Kommer det vara något vi jobbar på i framtiden?

– Det har vi redan haft uppe många gånger i våra diskussioner. Jag vill att vi ska vara proaktiva. Vi ska äga vår kommunikation. Tänka igenom vad vi kan berätta. Vi ska undvika att hamna i situationer där vi blir reaktiva. Vi kommer också internt att försöka trycka på vikten att inte läcka ut något som ännu inte är klart, utan äga vår egna story. Vi hoppas kunna nå samförstånd i hur vi kommunicerar. Svår bit det där. Information har blivit stort värde på. Vi har sagt att vi både internt och externt kommer att trycka på dom här delarna.

Detta är ofta minerad mark. Alla har rätt att kommunicera men vid fel tidpunkt och ett innehåll utan kontext kan det skada klubben. Ovanstående fel om dom uppstår kan skada klubben och det tror jag ingen vill. Därför hoppas jag att alla vi tillsammans tänker ett varv till innan vi levererar ett klickvänligt innehåll.

Jag tycker bara att det är synd när vi hamnar i torktumlaren för att vi inte äger frågan.

– Ja, jag håller med. Vi behöver vara närvarande. Vi behöver förklara var vi är och vad vi gör. Då är jag övertygad om att det möts med större förståelse.

Du som VD, vad är din huvudsakliga uppgift? Är du typ, lagledare?

– Bra fråga. På ett sätt är jag väl en typ av lagledare, men nu som ny, är jag också den som kommer in med lite nya tankar utifrån som jag vill driva igenom. Jag kan väl även ses som en typ av guide. Det jobbar väldigt duktiga personer här. Det går väl i cykler. Nu, är jag väldigt aktivt inblandad i det nya vi vill genomföra, sen kanske det blir mer typ av ordet du använde, lagledare.

Du är en ung man. Du kommer in med massa tankar om vad du vill. Du är fylld av energi. Hur bemöts du internt när du vill implementera det nya?

– Elden eller energin har alltid fyllt mig oavsett var jag varit eller sysslat med, men kanske extra mycket nu när jag får arbeta med min passion. Djurgården ska vara en arbetsplats fylld av eld. I min roll ligger det i att vara lyhörd. Där kommer också dom där hundra dagarna som vi pratade om tidigare in. Jag har inte tankar som "jag kan allt". Det finns mycket kunskap här som vet vad man kan och inte kan göra. Med det sagt vill jag att vi ska vara på tårna. Vi har fått förmånen att vara förvaltare av världens finaste förening. Det förpliktigar. Vi ska känna stolthet över förtroendet. Tänk dig bilden av en landslagsspelare som står med tröjan på och inte brinner för det som ska utföras. Det är samma här. Har du fått en bricka som tar dig till en arbetsplats på Djurgårdens kontor, då ska du brinna för det. Det är en fantastisk möjlighet vi har fått. För mig personligen är det en ynnest att få jobba i Djurgården. Vi är på en bra plats men målet ska vara att alltid bli bättre.

Akademin. Vad tycker och tänker du om den?

– Jag tycker det är jätteviktigt. Akademin i Djurgården går åt rätt håll. Som jag förstått det så var förra året det året vi hade flest spelare iväg i olika landslag. Vi har tagit upp några jättespännande talanger till A-laget i år. Vi alla håller tummarna för att det kommer generera speltid också. För mig är akademin ofantligt viktig. Det finns otroligt många positiva sidor med en bra akademi. För supportrarna, att få fram en spelare från våra egna led. Signalvärdet är stort. Dels har du den ekonomiska biten. Det är resurseffektivt att akademin tar fram spelare som tar plats i våra representationslag. Sen finns det krav från UEFA att du måste ha ex antal egen fostrade spelare.

Samma vikt på flickor som pojkar?

– Absolut, det är viktigt att satsa på både flickor och pojkar.

Vi har historiskt höjt anslagen lite varje år som gått. Är vi på en bra nivå, det vi satsar, som du upplever det?

– Jag tittade på vad vi la in när jag kom in här. Kollade upp siffrorna som vi hade satsat i Valenciennes, franska tredje divisionen, och där är vi, som en av Nordens största föreningar, långt efter. Naturligtvis måste vi lägga in att strukturen på akademin är en annan där. Men vi har beslutat oss för att göra en grundlig analys. Hur mycket resurser satsar vi? Vad får vi ut av det? Resultat per satsad krona. Det finns olika sätt att räkna på det där. När vi säljer någon från akademin, är det dom summorna som ska täcka upp för kostnaden? Om vi lyfter upp en spelare i A-laget, vad är värdet på det? Hade inte den spelaren tagit den platsen hade vi, kanske, behövt värva för den summan. Då kanske vi ska räkna på, om vi levererar upp 1-2 spelare, som har det värdet. I det scenariot borde vi kanske skruva upp budgeten för då ser vi att vi får värde ifrån akademin. Då kanske man kan ta pengar från rena transfers och satsa dom i akademin istället?

Lite "moneyball" tänk alltså?

– Är det det? Jag ser det mer som resursallokering. Moneyball är väl mer att man hittar en spelare som är undervärderad. Det är inte bara att ses som pengar ut och in i akademin, utan de faktiska produktivitetsvärden som skapas.

Jag pratade med Värnamo. Dom värvade en mittback från vår akademi som jag aldrig hört talas om. Är den typen av transfers också bra för Djurgården?

– Vi vill helst att dom ska spela i Djurgården. Men det är såklart bra att vi fostrar spelare i Djurgården som är attraktiva för andra om dom för stunden inte får plats hos oss.

Har du någon uppfattning om vad vi satsar på akademin kontra våra konkurrenter?

– Nej inte direkt. Men jag är öppen för att vi ska satsa mer. Men vi ska inte bara satsa pengar. Det behöver ge resultat. Om vi bara tittar på certifieringarna, ligger vi lite efter några klubbar gällande antal personer och så vidare. Det finns klubbar i Sverige som investerar mer i akademin än vad vi gör. Sen är det såklart stora frågor gällande infrastruktur och faciliteter. Nu har vi fått ihop det bra då både de äldsta lagen från flickakademin och pojkakademin tränar på samma plats som våra A-lag. Väldigt bra miljö. Sen ska vi veta, att ordet sprider sig fort bland ungdomar. Dom söker sig oftast dit där dom har störst chans att utvecklas. I det ligger det också att ha duktiga tränare som klarar av att utveckla sina spelare.

Jag har hört att det är sånt som krävs idag för att få ihop en bra akademi?

– Det är väsensskilt hur våra akademier ser ut och är om vi jämför med England. Dom har gigantiska träningsanläggningar. I Mali, en av Afrikas fattigaste länder, var det också en enorm skillnad på vad 10-åringarna hade där. Dom bodde och gick i skolan på anläggningen, fotbollen var i fokus 24/7. Två jättebra fotbollsplaner. Fullt utrustat gym. Pooler både för rehab och aktivering.

Det där är en problematik som vi pratat om i mina kretsar. I hockeyn där vi fostrar mest elitspelare i Sverige är förutsättningarna för att utöva sin idrott enormt stor skillnad. Jag hade en bekant vars son gick till Skellefteå. Där hade han 5 minuter från där han bodde både till rinken och skolan. Härnere hade han 1,5 timme till träningarna.

– Ja, det är verkligen skillnad. Den lilla staden jag kommer från var det cykelavstånd till både skola och träningsanläggningarna. Det är väl en anledning till att många spelare byter lag, kan jag tänka mig, förutsättningarna att kunna ta sig till faciliteterna.

Som du ser det, finns det någon som helst chans att bygga upp en anläggning där våra spelare kan leva?

– Det hade varit otroligt häftigt men för dagen vet jag faktiskt inte om det går.

Damlaget, hur ser du på dom och deras verksamhet?

– Positivt skulle jag säga. Jättebra och kul. Tydlig strategi. Vår sportchef, Jean Balawo, som du träffade när du kom, har satt ihop ett duktigt lag med unga och utvecklingsbara spelare. Ny tränare, Willie Kirk, som jag med tillförsikt ser framemot att se vad han kan få ihop med den gruppen.

Är strategin samma som hos herrarna?

– Ja, det tycker jag väl. Vi vill lyckas både sportsligt och med transfers. Tydlighet i trupplaneringen. Det behövs olika typer av spelare i olika åldrar för att lyckas genomföra det. Sen är det viktigt, att har vi unga och utvecklingsbara spelare behövs en tränare som ser dom och ger dom chansen när dom har utvecklats.

Damfotbollen är väl den delen inom fotbollen som har snabbast tillväxt? Hur möter vi det?

– Det är en kombination av att utveckla unga spelare som sen går vidare med att nå sportslig framgång. Det är väldigt få, om ens några klubbar i världen som går runt ekonomiskt på driften. Det är ett fåtal PL-klubbar i England. När jag pratar drift så är det innan transfers. Transfers är en viktig del av ekonomin inom fotbollen, där skiljer sig det inget från dam och herr. Vi vill göra en hållbar satsning på både dam- och herrsidan, som bär sig över tid. Det är andra sidan av myntet, unga duktiga spelare som vi utbildar vill så länge vi inte är bäst i världen, ut här i Sverige och mäta sina krafter mot dom bästa. Det är både önskvärt och trevligt om Djurgården kan få en del av den kakan.

Flickakademin, hur ligger vi till där då?

– Bra, som jag förstår det. Det har bara blivit bättre och bättre. Får upp fler och fler talanger. Vi har några jättespännande tjejer som är med i vår A-lagstrupp.

Herrarna då? Bosse har slutat. Hur ser vi på sportchefsrollen i framtiden?

– Vi har inlett en process för att rekrytera en ny sportsligt ansvarig.

En? Jag har hört rykten om både 2-3 nya inom den rollen?

– Exakt hur vi kommer strukturera det, kommer vi att kommunicera. Vi ska dock ha någon med ansvar för sporten på herrsidan. Hur det formuleras är det vi tittar på nu. Titeln kan bli sportchef, fotbollschef, teknisk direktör eller liknande men för mig är det bara semantik. Det viktiga är vilka uppgifter och vilken roll som uppgiften innebär. Fördelningen internt och vilka ansvarsområden som ingår. Vi har en ganska tydlig tanke om vilken profil vi söker.

Hur ligger vi till i den processen då?

– Enligt plan skulle jag säga. För min del är personen viktigare, att det blir rätt än att det går snabbt.

Psykolog för våra lag. Något som du har några tankar om?

– Det är farligt i min roll att gå in i verksamheten och detaljstyra. Tanken att jag skulle bestämma en specialistfunktion kommer inte att ske. Sådana beslut måste vara förankrade i den dagliga sportsliga verksamheten. Men på ett generellt plan tycker jag att man ska vända på varje sten som kan göra oss bättre. Tillvägagångssättet måste bli att jag frågar dom sportsligt ansvariga vad dom tycker man kan behöva för ännu mer framgång, jag ser min roll som supporterande till sporten, kunna hjälpa dom så mycket jag kan med resursallokering, budget, struktur och processer. 

Jag såg något citat från en golfspelare som sa att hela spelet handlar om 13 centimeter, det som är avståndet mellan öronen. Min upplevelse är att all elitverksamhet handlar om det mentala.

– Jag har tittat en del på Bodö Glimt. Dom tog in en före detta stridspilot som psykolog, den rekryteringen har ändrat hela deras tankesätt. Vill påpeka att jag hört detta, inte varit inne i deras verksamhet. För mig är det där superintressant. Jag kommer ihåg själv hur det var på min nivå som junior. Det enklaste kunde plötlsigt bli väldigt svårt när man var under press. Det kändes ibland som man hade rymdkängor på sig. Dagen innan på träningen kunde man stå och slå krosspassningar, 30 meter utan problem. Om jag översätter det med en ung spelare som ska ut och prestera inför 30.000 supportrar i ett derby, då känns det naturligt för mig att det kan behövas hjälp med det. Men det får inte vara en tanke om en "quick fix". Inte som i för specifika matcher. Det måste vara rätt person och över tid. Ett annat område jag kollat på är nutrition, vilket typ av matintaget krävs när du ska prestera i den yttersta toppen. Kanske är det så att det kan skapas utrymme för individuell matplanering? Hur ska den spelarens intag av näring anpassas för att den ska kunna prestera på sitt max. Vi ska inte kasta runt en massa pengar i Djurgården, men vi ska optimera allt som kan göra oss någon procent bättre. Är dom delarna vi pratat om här, det som gör att vi orkar ta den där maxlöpningen i 90e minuten? Kanske gör det några poängs skillnad när vi stänger en säsong? Allt blir såklart till sist en fråga om kostnad och förväntat utfall, sen får man göra bedömningen på vad man tror ger bäst effekt.

Det här är något som för mig är lika självklart som att klä på mig kläderna. Dessa saker kan, som jag ser det, inte vara så kostsamma att det inte skulle "löna" sig?

– Titta på Bodö igen. Där är det ett gäng norrmän som längst upp i norra Norge går ut på världens största scen och springer skiten ur miljardlagen. Drar jag den tanken ett varv till, tänker jag, kan dom så kan vi.

Mjällby har sagt det också. Om vi är bäst på allt som är gratis, då kan vi konkurrera.

– Exakt så. Det ska vi också vara, trots att vi har mer pengar än vad dom har. Vi ska aldrig någonsin nöja oss.

Jamestown då? Jag läste om dom veckan innan och tog upp det med Erik. Men han visste redan vad ni hade fixat då som blev officiellt på årsmötet. Vad innebär det samarbetet?

– Meningen är att dom ska öka kunskapen att kunna kvalitetsbedöma spelare. Det är att de ligger längst fram, för tillfället. Jag har pratat otroligt mycket och länge med kollegor runt om i världen som har haft samarbete med Jamestown. Jamestowns spets är att bedöma hur bra en spelare kommer att kunna prestera i sin nya miljö. Det kommer att vara ett komplement till den traditionella scoutingen. Istället för att titta på andra verktygs "spiders" från hur bra en spelare är i sin nuvarande miljö, så tittar man på hur bra spelaren kan bli i den nya miljön. Jamestown har en modell som gör att de kan med relativt god sannolikhet få en förståelse för framtiden. Dom har jobbat med detta i 25 år. Här och nu har det visat sig att deras träffsäkerhet är mycket högre än konkurrerande bolag.

Kommer det "bara" användas inom scouting? Tränarna? Kommer damerna var involverade?

– Det kommer att användas för framtida transfers. Jamestown kommer aldrig gå till en tränare och säga hur han ska sköta sitt jobb. Kommer aldrig tränga sig på. Vi behöver kommunicera våra behov. Vi behöver ställa frågan. I det ligger att vi behöver ha en väldigt tydlig plan och strategi för att veta vad vi vill ha. Nej, damerna är inte involverade för dagen.

Okej, vad är då våran strategi?

– Det kommer att jobbas fram av dom som kan spelet, där är jag inte rätt man att leda den delen. Jag tänker så här, det viktigaste vi har är vår identitet och vår historia. Det är vårt DNA. Det som särskiljer oss från andra klubbar. Var börjar då den identiteten? Vad är det vi representerar? Där tyckte jag om när tränarna pratat om att vi ska vara ett attackerande lag, spela positiv fotboll och dra nytta av vår publik. Det ÄR vår identitet. Sen får den sportsliga ledningen som kommer ta den identiteten och tolka den i sin strategi. När det är klart då finns tydligheten där och då vet vi vilken typ av spelare vi vill värva.

Vi hade problem med för många utländska spelare 2025. Vilket innebar att kvalitativt bättre spelare hamnade på läktaren. Har Jamestown koll på den svenska marknaden?

– Absolut, dom har väldigt bra täckning i Sverige.

Kommer det vara så i framtiden att den sportsligt ansvariga har ansvar för att tränarna vi anställer är med på den överliggande strategin?

– Till viss del kommer det att vara så. Våra tränare idag är otroligt kompetenta och har bra koll på spelsätt och strategi. Där känner jag mig trygg i hur det funkar på träningsanläggningen. Men rent krasst så är livslängden på en tränare i Allsvenskan tyvärr ganska låg. Om då en tränare ska ta med hela sin stab, med allt vad det innebär, och helt äga klubbens sportsliga strategi skulle vi riskera att få ganska jobbiga omstarter. Därför kanske vi vill ha en roll som sätter den långsiktiga tanken som klubben äger. Det blir då som en helhet. Sen kommer tränarna att tolka det utifrån sin yrkesutövning. Dom kommer fortfarande sätta matchplan och styra den dagliga verksamheten.

Kostnaden för Jamestown, kan vi kommunicera den? Utgår från att det är olika tariffer beroende på klubb?

– Jag vet inte exakt vad dom andra klubbarna betalar för Jamestowns tjänster. Men jag och styrelsen tyckte det var en högst skälig avgift som vi kom överens om. Jag har sett att det spekuleras om dom skulle få något på våra transfers. Det är inte korrekt. Vi äger och kommer fortsatt att äga alla våra egna beslut. Självklart tjänar dom pengar på oss. Min uppfattning om Jamestown är att dom drivs mycket av lust och utmaningen. Dom tycker att det är kul. Dom vill jobba med klubbar dom gillar. Dom vill jobba med personer där man kan fungera ihop. Dom ser det som en resa vi gör tillsammans. Dom är väldigt selektiva vilka dom jobbar med. Min uppfattning är att Jamestown inte är skapat för att maximera pengar in. Dom har säkert fått erbjudanden från andra som velat betala mer. Jamestown får såklart betalt, men deras samarbetspartner, det brittiska gamblingbolaget, Starlizard, är där pengarna genereras.

Du har sagt i något sammanhang att Jamestown ska vara aktiverat till sommarfönstret. Hur hanterar vi det om vi inte har en sportsligt ansvarig på plats?

– Det kommer vi att hantera bra med dom befintliga resurser vi har. Men det är möjligt att den nya personen är på plats redan då, vi får helt enkelt se.

Hur ser du på agenterna och deras roll i svensk fotboll?

– Jag hoppas att en av delarna som blir bra med Jamestown är att vi kommer att vara proaktiva i vårt arbete att hitta talanger. På det sättet minska beroendet av agenterna. Det verktyget gör att vi kommer att ha det enklare att styra vår agenda. Det var nog det som förvånade mig mest när jag klev in i fotbollens värld - vilken enorm makt agenten har.

Den omtalade och i stort sett på alla klubbars årsmöten återkommande motion om transparens? Hur ser du på det? Hur ser problembilden ut?

– Det kan bli så att medlemmarna blir ställda inför ett val, välja full insyn och acceptera att vi kanske inte längre kan få dom spelarna vi nått tidigare. Svårt för mig att spekulera vilka konsekvenserna kan bli. Men OM det blir att ingen vill göra affärer med svenska klubbar längre, med alla problem det skulle innebära, då måste medlemmarna i dom svenska klubbarna besluta sig för om det är ett pris vi vill betala. Från ett negativt perspektiv är det min största farhåga. Jag hade tyckt att det var toppen om FIFA/UEFA bestämde sig för att allt skulle fram i ljuset. Jag tror och tycker inte att detta är ett svartvitt beslut. Vi får inte förhasta oss. Jag upplever att Djurgården har varit duktiga historiskt sett gällande denna del av fotbollsvärlden. Men för att få effekt, och inte att några klubbar gör det och andra låter bli, krävs det ett gemensamt svenskt beslut.

Jag läste en intervju med Jesper Jansson, numera Göteborg, där han kritiserade alla oss klubbar för att inte göra något åt den situationen. Dom har också en ung attraktiv spelare, som enligt rykten vägrar förlänga om inte agenten får 45 procent av kommande transfersumma. Det är fan horribelt.

– Ja, det är det verkligen, om det stämmer. Det är ett sånt värdeläckage. Men som sagt det som finns i mina tankar är att vill vi lyckas med svenska lag i Europa? Om svenska spelare blir bortvalda av stora klubbar för att vi kommer att redovisa hela affären helt öppet. Därför känner jag mig trygg med den utredning som SEF tagit tag i för att titta på det och komma fram med en helhetsbild. Vad har hänt i Porto till exempel? Jag har hört rykten om att det ramlat in ett gäng stämningar på kansliet mot dom. Jag har inte grävt i det, men det är en aspekt som jag vill att alla ska vara medvetna om när vi väljer vår väg.

Spontant, oavsett utfall väljer jag hellre Sverige och vår läktarkultur än den publiken som till nittio procent var på Chelseas läktare.

– Jag håller med. Jag var också på plats. Det var magiskt. Ett av dom bästa dygn jag upplevt som supporter. Trots att vi inte vann då. Jag gick in på en pub innan matchen och träffade i princip alla mina Djurgårdsvänner. Det var en helt fantastisk upplevelse.

Tränare, fysik tränare och medicin folket, kommer alla dom rollerna väljas av den sportsliga organisation vi ska få på plats?

– Vi får återkomma exakt hur vi kommer lägga upp det. Men valen ska göras av någon som kan området, självklart.

Jani Honkavaara har gått ut flera gånger att han vill ha en analytiker. Är det där Playmaker och det nya avtalet kommer in?

– Nej, analytiker är en fysisk person. Playmaker är ännu ett verktyg som ska hjälpa till. Just nu ska vi använda det i herrarnas verksamhet. Det används för att få fram underliggande data från matcherna vi spelar. Det som skiljer sig nu är att vi kan få den datan i realtid.

Ekonomin? Jag förstår inte macroekonomi, alls. Henkes modell har ändå varit att höja anslagen med en summa varje år. Hur ser du på tilldelningen av resurser?

– Jag är för en väldigt ekonomisk hållbar modell. Inget panik eller att satsa för en sak. Jag har själv byggt en ekonomisk rapporteringsmodell som jag använt i alla klubbar där jag varit involverad. Den kommer vi att implementera här också, men vi är inte riktigt där ännu. Där kan man bryta ut och se hela ekonomin från olika synvinklar. Jag står helt bakom "hur bygger vi en ekonomiskt hållbar fotbollsförening". Nu har vi så bra förutsättningar tack vare det hårda och gedigna arbete som utförts här i många år. Vi har medel för det vi vill satsa på. Ett exempel på det är att vi tog över en krog som drevs av Djurgårdare till att göra den till en medlemsägd etablissemang. Det för att ytterligare höja upp matchdagsupplevelse. Vi tror att det kommer att ge en avkastning över tid. I det ligger att vi kommer ha catering och olika events som kommer att ge lönsamhet. För mig är den stora frågan, hur kan vi öka våra kommersiella intäkter? Det är det vi själva kan påverka. Vi kommer att jobba stenhårt på att utöka den formen av intäkter. I det ligger det partnerskap och sponsring. Biljetter ingår också i det segmentet. Även DIF butiken inkluderas här. Satsa allt på en säsong är inte ekonomiskt försvarbart. Däremot genomtänkta investeringar, det ska vi göra.

En annan sak som Henke tryckte på var att överleva en dyr kostym om medlen som kommer in sjunker. Då hade han cirka 18 månader som parameter på det. Hur ser du på det?

– Vi har inga externa fickor från ägare att ösa ur, om det skulle behövas. Vi ska ha en buffert på minst två år utan transferförsäljningar. Gärna ännu mer, men då kanske vi är väl kapitalineffektiva. 

Det som några supportrar kritiserar om pengar på banken är egentligen en överlevnadsstrategi?

– Till viss del är det så. Det finns också i modellen en sorts inbyggd flexibilitet, det gör att man kan själv välja vilka delar som kanske går upp och ner. Jag har en bakgrund som investerare, där har man en tydlig idé om att pengarna ska arbeta. Men det måste verkligen göras med förnuft. Trycka allt på rött för att sen stå och hoppas, då tror jag inte jag skulle vara rätt man att leda en fotbollsförening.

Biljetterna då som släpps till attraktiva matcher. Ständiga klagomål från oss supportrar hur det funkar då.

– Det är naturligtvis jätteviktigt. Vi ska som förening och alla våra supportrar jobba på att folk kan komma in till läktaren. Vi har den leverantören vi har som ingår i hyresavtalet på 3Arena. Vi har en nära och tät dialog med dom. Där samarbetar vi med Hammarby. Vi har konstant kommunikation med varandra för att det ska vara så smidigt som överhuvudtaget är möjligt.

Jag tycker detta är märkligt. Jag var inte själv intresserad, men när Oasis släppte biljetter där miljontals människor var intresserade, var det smidigare än våra biljettsläpp.

– Jag var själv i den kön. Jag fick ingen men min fru lyckades knipa tag i fyra biljetter. De hade ett annat system, vet inte vilket. Men vi tillsammans med leverantören ska naturligtvis jobba på att få ordning på det.

Sista frågan. Turbulensen angående utlåningen till Nordic United. Hur ser vi på den?

– Vi har bestämt att vi ska titta igenom gamla riktlinjer och policys för att säkerställa att vi har en tydlighet som alla kan förhålla sig till. Om vi inte har glasklara bestämmelser kommer vi att uppdatera dom så det inte kommer finnas några frågetecken i framtiden.

Som nästan alltid, finns det två sidor på det myntet. Spelaren som kanske inte skulle få spela matcher i Djurgården kontra föreningen och dess värdegrund.

– Som jag sa i förra svaret. Det ska inte finnas utrymme för tolkningar. Det ska vara helt tydligt med vad vi vill. Men i det hela ska vi alla vara medvetna om att det är svåra skiljelinjer. Om det är en klubb som uppfyller SEF:s och SvFF, regler och villkor för att vara en del av SEF-kollektivet, finns det saker att hantera. Men vi ska ha tydliga riktlinjer framöver som speglar vår klubbs syn.

Den långa intervjun tog slut ovan. Hampus var en trevlig bekantskap. Jag har fortfarande svårt att förstå att jag får access till dessa höga poster för att ställa mina frågor.

Då och då under intervjun märkte jag att det var frågor som besvarats många gånger den senaste tiden. Jag tror att hur mycket man än förbereder sig kan man inte förstå innan hur mycket press som en sådan roll som Hampus tagit, innebär. Men när det kom till supporterskapet, arbetsviljan och tillsammans föra vår stolta klubb framåt och uppåt, då slocknade aldrig elden. Ambitionerna är väldigt höga.

Min pappa sa till mig när jag då och då drabbades av Jante när jag skulle satsa som ung att

"hellre lyssna till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge". Hampus spänner bågen. Han har precis som Erik stått på läktaren. Han vet hur det är där. Med tiden kanske Erik och Hampus blir lika kända som Henke och Bosse?

Oavsett det. Vi tillsammans har en skyldighet nu att stötta vårt nya ledarskap i deras tuffa värv. OM vi tillsammans BEVÄPNAR OSS MED VINGAR kommer vi att ses däruppe där himlen alltid är vackert Djurgårdsblå och se när vi med bestämda steg tar oss mot nya framgångar.