Inför Allsvenskan 2025 - Malmö

Foto: Nobbes Djurgårdsbilder

Ja, okej, jag gillar verkligen Henrik Rydström. Ja, jag gillar alla jag har kontakt med i Allsvenskan. Men Henrik är speciell. När jag fick hans tid 2021 och jag gjorde min förmodligen bästa intervju jag gjort, fick jag ett band, som oavsett vad, jag inte kan klippa. Han tillåter mina ofta okunniga frågor. Ger sig iväg på virrvarrsvägar för att försöka nå mig med sin kunskap… som jag då och då inte riktigt säker på att han själv kan sätta ord på. Mångfacetterad. Lärare i grunden. Står för klassiska svenska värderingar som var vanligt när jag var ung. Han skrattar härligt när jag ställer en fråga som kanske inte man ska? Någon gång är det mellan oss, men för det mesta verkar han bara vilja ösa ur sin källa av kunskap och dela med sig. Jag, du, behöver inte hålla med om den, men förstår vi varandra så vet vi ändå vad vi är oense om. Under hans första två år i Malmö nådde jag inte fram till honom. Malmö är en stor klubb, på alla vis. Men istället fick jag prata med trevliga och generösa Daniel Andersson. 

När Malmö vann sitt xx (?) guld fick jag kontakt med Henrik igen när jag grattade via ett nummer som jag inte trodde fanns kvar. Vi skickade några sms och sen fick jag den ljuvliga bilden när Henrik sitter som en kung på sin tron med två pokaler. Det påminde om vår egen Bosse Andersson då. 

Jag fick inför Allsvenskan detta år en enorm, för mig, gåva av honom. Ett långt samtal när han körde bilen. Så tacksam. Hoppas att jag kan göra det påvisbart genom denna text nedan. 

Klubb: Malmö 

Tränare: Henrik Rydström 

Placering i Allsvenskan 2024: 1 

Match i premiären: Djurgården - Malmö

Spelare ut: Mamadou Ousmane Diagne (mittfältare, Västerås SK), Marcus Pettersson (målvakt, Landskrona Bois, lån), Moustafa Zeidan (mittfältare, Rosenborg BK, lån), Niklas Moisander (back, slutat), Søren Rieks (mittfältare, slutat), Sergio Peña (mittfältare, Paok), Banabas Tagoe (back, BK Olympic, lån), Mubaarak Nuh (forward, BK Olympic, lån), Samuel Kotto (back, Gent), William Nieroth Lundgren (målvakt, BK Olympic, lån), Elison Makolli (back, Ålborg), André Alvarez Perez (back, Landskrona Bois, lån), Alexandru Ghita (forward, BK Olympic, lån), Anton Höög (mittfältare, BK Olympic, lån), Sebastian Jörgensen (mittfältare, IFK Norrköping, lån). 

Spelare in och åter från lån: Arnor Sigurdsson (forward, Blackburn), Johan Karlsson (back/mittfältare, Kalmar FF), Viggo Jeppsson (mittfältare, uppflyttad till A-laget), Emmanuel Ekong (forward, Empoli), Gentian Lajqi (mittfältare, uppflyttning till A-laget), William Nieroth Lundgren (målvakt, uppflyttad till A-laget), Joakim Persson (målvakt, uppflyttad till A-laget), Melker Ellborg (målvakt, Trelleborgs FF). 

Mitt tips: 1 

Som skrivet ovan, ett för mig efterlängtat samtal. Tack Henrik.

Hur skulle du vilja recensera er försäsong?

– Vi var på upptaktsträffen igår som du kanske vet, där är alla positiva och allt är så bra. Er tränare där verkade väldigt sympatisk måste jag säga. Han var väl en av dom som inte målade upp att allt var frid och fröjd. Han tyckte att dom (vi) fick vad vi förtjänade i svenska cupen, ibland bra, ibland dåligt. Det är väl så jag känner. Vi spelade två tävlingsmatcher i slutet av januari. Innan det hade vi tre veckors ledighet. Snabbt in och tävla. Sen blir det en ny liten försäsong inför det svenska spelet. Svenska cupen är det som är vår försäsong. Spelmässigt är det inte bländande. Klart man vill att det ska vara det. All utveckling, all progression består i att ta steg tillbaka, korrigera för att sen göra det bättre. Går det för lätt, kommer förmodligen inte stegen att tas. Jag är nöjd med det mesta, men inte allt. Nu går jag in på mitt tredje år som tränare i Malmö. I Sirius var jag två år. Kalmar i två år. Känns skönt att skippa uppfinna hjulet igen. Jag har en tydlig bild av vad jag vill addera och där tar allt sin början. När man är ny måste man ta reda på hur gruppen reagerar på ens idéer och sättet att framföra dom. 

Truppen in eller ut. Tror du ni är klara? Hur gick det med den unga serbiska pojken?

– Jag tror att vi är klara in. Eventuellt om någon mer lånas ut. Vad det gäller den unga serbiska pojken har media ibland mer uppgifter än vad jag har. Ibland drar dom sina slutsatser alldeles för långt. Saker kan som du vet hända. För stunden nöjda. Vår prio nu är att få igång dom som inte är i full träning ännu. Sead Haksabanovic kom förra sommaren, fick lite skador. Nu ser han väldigt bra ut. Men från det gäller det att få in honom i vårt sätt att spela. Precis samma läge med Arnor Sigurdsson, som nu ligger i träning. Med den trupp vi har behöver vi inte addera mer. Nu gäller det att vi börjar fungera ihop. 

Är båda dom skadefria nu? 

– Ja, det skulle jag benämna det som. Sead är längre fram. Han började redan i januari att köra hårt. Men oftast tänker man inte på när en spelare varit borta länge, vad är det egentligen han har kunnat träna på. Vi vill slippa bakslag, det gör att vi är försiktiga i början. 

Vad vill du förändra eller förbättra 2025 kontra 2024? 

– Det är väl den typen av tränare jag är, gärna adderar och testar det här. Men nu känner jag nog att vi är där att vi vill förfina, skulle jag säga. Du har följt mig och vet och har sett att jag och dom flesta tränare går igenom olika stadier i sin utveckling. Jag har nog varit en samlare, skulle jag säga. Förkovra mig. Läsa på. Sen kan jag kanske försöka få ut det på planen. Sen kommer jag till det läget “du kan bara lära dig så här mycket om fotboll”. Nu är jag i läget att jag vill mejsla ut det som funkar. Här i Malmö finns det bara ett läge. Vinna varje match. Då blir det rätt mycket att man skalar av och tar bort. Jag, för min del, har hört från dig också på dina sms, att vi spelar fin fotboll. I Sverige får vi inte alls den uppmärksamheten för det. Internationell media ger mycket större beröm till oss än vad jag kan läsa i Sverige. Jag har kontakt med tränaren i Valladolid, han ser alla våra matcher. Han åkte bara hit på vinst och förlust för att se några träningar med oss. Här hemma är det mer “dom har så mycket pengar, så dom ska bara vinna och spela fint”. Om jag tittat på det utifrån kanske jag känt samma? 

Det blev lite problem med ljudet i mobilen, radion och Henriks passagerare hördes igenom. När han kom tillbaka fortsatte han. 

– Jag är en tränare som vill att spelarna ska tolka spelet, mer än att jag säger åt dom explicit vad dom ska göra. En ny spelare kan bli förvirrad då ”vill du att jag ska lösa det här problemet?” “Ja, det vill jag.” Jag kan hjälpa dig men du har spelat fotboll i tjugo år, du vet i dina instinkter vad du ska göra. När det sätter sig, brukar det bli väldigt bra. Vi har haft Anders Christiansen (AC) och Sebastian Nanasi som varit våra offensiva kreatörer. Där tror jag att Arnor och Sead kan bli lika stora. Kan bli lite trevande i början. Vi behöver förbättra våra omställningar. Det var en stor svaghet i Europaspelet. Jag har bara sett lite av era matcher, men när ni varit bra har era kontringar varit bra. Spelartyper som passar som Gustav Wikheim. Det har vi tittat på, och då gjorde vi transfern med Emmanuel Ekong. Han har fart och kan på ren snabbhet löpa förbi en motståndare. Ute i Europa är det nödvändigt, har vi noterat.

Alltså, jag trodde gubben skulle vara lite slut, men helvete vad bra AC var mot Blåvitt. 

– Där har vi ett annat plus, han är betydligt längre fram i år än förra året. Förra året var han inte en given startspelare. Det du såg, ser vi för det mesta på träningen. Men det gäller att han får spela en längd i matcherna som passar honom också. 

Är det någon av alla fantastiska spelare du har som Taha Ali, Arnor, Sead eller Hugo Bolin som du ser ska kunna ta upp Nanasis mantel? 

– Jäkligt bra fråga. Allt är så olika. När Nanasi kom till Kalmar satt han som ett ljus med glödande ögon och tog in allt. Tillbaka i Malmö bytte han kynne. Tjurig och gnällde på det mesta. Det fanns flera unga i Malmö som hade det där lite småtjuriga sättet. Alltså, jag och alla, är glada att dom står på sig. På träningen kunde dom gnälla på uteblivna domslut. Det köper jag om det är AC, men inte en ung spelare i det läget. Tillbaka till “Sebbe”, vi började 2023 mot Kalmar, då körde jag honom som wingback. Det gick väl bra. Men efter det såg han bara det negativa. Jag och min assisterande fick ta ett möte med honom. Jag sa rakt ut “det är fan inte ens roligt att leda dig längre. I Kalmar var allt guld. Här är det mesta skit. Du får gärna gnälla, men då får du springa i alla fall. Såna som AC, när han gnäller gör han jobbet och blir ofta bättre”. “Sebbe” då, det var bara som pyspunka. Det kändes verkligen, för jag känner honom som min extrason. När jag sagt det till honom så satt han tyst en stund, sen sa han “så vill inte jag vara”. Efter den dagen, och det sker inte ofta en så ögonblicklig förändring, så körde han bara. Efter någon match tog han platsen till vänster och var vårt offensiva nav tills han lämnade för Frankrike. Jag kanske inte trodde Hugo skulle ta för sig så bra som han gjort. Hugo är fortfarande i en brant 

utvecklingskurva.

Jag tycker “Sebbe” och Hugo påminner om varandra även om jag tycker att “Sebbe” håller upp blicken bättre och Hugo är en bättre avslutare. 

– Bra beskrivning av båda, tycker jag. “Sebbe” gillar mer att kombinera, smörpassningen som bara fortsätter. Hugo har nog den dimensionen i sig också, förra året smällde han bara in bollar. 

I Sirius sa du att du ville att spelare skulle ta fram lejonet i sig istället för kattungen, så är Hugos kurva för mig.

– Han utvecklas på alla plan och tar mer plats och gör det på ett fint och logiskt sätt. 

Vet inte om du har okända spelare. Men om du har, vem tror du kommer bli omtalad under året? 

– Vi har en mittfältare som konkurrerar med Lasse Berg Johnsen, Keenan Busuladzic, han är en ung spelare som har alla förutsättningar. Dels upp till honom. Dels upp till mig att spela honom. Han var med i matcherna vi hade på vårt läger. Det gjorde det jättebra. Inte ännu i tävlingssammanhang. 

Vilka vinner Allsvenskan 2025? 

– Det gör Malmö FF. 

Tror du det är något nytt, taktiskt, som kommer att bli en snackis under 2025? 

– Det är också en jäkligt intressant fråga. Om vi tittar på Allsvenskan på ett generellt plan några säsonger efter det som händer där ute av det som sker i ett större perspektiv. Många lag spelar på ett liknande sätt. Jag har system där jag kan följa vilket lag som helst och se hur dom spelar. Om träningarna läggs upp i systemet, kan jag även följa dom. Det är en fin möjlighet. Men också skapar en likhet, konformitet, som gör att det inte är lika lätt längre att se skillnad på ligor mot varandra. Jag var en av dom som förde in bollinnehav som ett vapen i svensk fotboll. Det som kan bli är en liten reaktion på det kanske. KoT (Kim Bergstrand & Thomas Lagerlöf) var tidiga, redan Sirius 2017, med det ska jag också säga. Då var det nytt “vi ska ha bollen och är trygga med den”. Det gjorde vi med i Sirius 2019-2020. Folk utifrån såg oss som bottenlag, men vi ville äga matchen. Det gick emot det här 4-4-2 tänket, med att försvara, kontra och fasta situationer. När fler och fler ansluter och vill samma, kommer det en motreaktion. Mer omställningar. Jag tror inte det kommer att bli en snackis, men det är fler lag som går mot man-man spel. Framförallt i den höga defensiven. Mindre lag har sett att till och med ett lag som Manchester City får problem mot det. Jag upplever att vi är på den kurvan. Vi har börjat jobba med det och blir alltmer bekväma. Mer man-man inslag och mer direkt skulle jag tro. 

Direkt, är det samma som att ställa om snabbare? 

– Ja, ungefär, Jimmy Thelin fotboll, utan att lägga någon värdering i det. Det vi ser är många lag som i det uppställda försvaret kommer spela med fem backar. Man kan ligga 5-4-1 på rätt plats. Många spelare du ska ta dig förbi för att göra mål då. Utifrån det försvaret kan man vara väldigt direkt. Skillnaden mot det block som hette 4-4-2 var att det låg och väntade. Det nya är aggressivt. Vi märkte det i Europaspelet. Alla våra motståndare var bra lag, men inte mot något av lagen kände vi ”oo, vi kommer inte åt att pressa dom”. Men det som var är att dom vann andrabollar och kontrade in mål istället.

I detta läge upplyste jag Henrik om att trettio minuter gått. Han sa att familjen sov och det var okej att fortsätta. 

Okej, Taha Ali. Hans spets är världsklass. En-mot-en. Går det att få det övriga i hans spel att bli världsklass också? 

– Han har överraskat mig sedan han kom. Men ännu mer dom sista månaderna. Kan ha med större förtroende att göra. När jag ville att Malmö skulle värva honom var det för att han skulle vara en “stökig” spelare för våra motståndare. Han är väldigt, väldigt mottaglig och lyhörd för allt, så vi har jobbat på många fler plan. Disciplinen i det defensiva. Hjälpa sin ytterback. Många har oroat sig för hans poängskörd, men det har inte varit en stor fråga för mig. Det är väl sen oktober 2024 ungefär som han bestämde sig “nu ska jag gå rakt på mål, det jag gör ska leda till poäng”. Sen, ja, mot Blåvitt borde han gjort två mål, men solen har fläckar. Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla dom två missade chanserna, men jag provar med teknisk koncentration. En gren som Nanasi är fantastisk på. Kanske hans enorma rapphet inte går att kombinera med det? Det händer att han nästan slår knut på sig själv. Hugo och Taha startade ofta under hösten, flera matcher i följd, vilket dom inte gjort tidigare. Vilket fick dom att växa. Jag är övertygad att Taha har mer i sig än vad han visat på den svenska arenan. 

Förutom att hans teknik får mig att njuta, skratta, eller för att ta när Ekong gav Niklas Hult en enkelbiljett till ståplatsläktaren, men sen, för att nå högre klass på det som det ofta räknas på, hur når han dit? Jag älskar hans ödmjukhet också. Taha känns som en dröm att jobba med.

– Precis så är det. Ibland kan man utåt vara för positiv kanske om våra spelare. Internt kanske för kritisk. Som person, men alltså, han har alltid tid för alla. Han är otroligt omtyckt bland dom unga för han tar dom under sina vingar. Vi har många som är och kollar på våra träningar, han ställer alltid upp. U19 som är uppe och tränar, lägger armen om dom och frågar hur det känns. Han tar hand om sin familj. Han vill verkligen starta varje gång. Men när jag säger att han kommer bytas in, har han inte gnällt en enda gång. Han bara säger “respekt, jag ska vara bra när jag kommer in då”. För det har jag verkligen sagt till honom, du är bra när du startar, men när du kommer in trettio minuter kvar, möter en tröttkörd motståndare, då är det ännu bättre för laget ibland. Nackdelen eller fördelen om du vill, i Malmö är att det finns så bra spelare som kan trötta ut motståndarna, sen kommer han in och delar ut sista spiken. Jag har inte tillräckligt fina ord i mig för att beskriva honom som person. Det känns ibland lite synd att det är så mycket status att starta matcher, jag brukar poängtera, vi startar med ett lag, avslutar med ett annat. Allas ansträngning tillsammans, det är ett lag. 

Jag vill verkligen berömma dig för att du har så många otroligt bra spelare och inte ett uns av missnöje nås ut till pressen. Vilket ledarskap du måste ha. 

– Ja, spelarna har verkligen accepterat vårt sätt att jobba. Inte accepterat som i att hålla med, men inget tjafs. Jag tar som exempel IKT (Isaac Kiese Thelin) som jag inte startat på x antal matcher, det är inte så att han jublar precis då. Nu startade han mot Blåvitt, då blev Erik Botheim på bänken. Det är inte så att ögonen lyser på honom när vi ses. Jag tycker dom agerar perfekt. Precis som det ska vara. Dom ska inte acceptera att bli petade som i att ge upp. Men dom ingår i ett lag då måste man föra sig, det gör alla. Jag brukar använda Sören Rieks som exempel på just det vi pratar om. Startar, på bänken eller läktaren, inte ett gnälligt ord. Då sätter han ett exempel för truppen. Vi har fått till det, den där lojaliteten. Inte kanske mot mig, men mot sina lagkompisar och mot Malmö. Vi brukar ha det när vi möts i januari. Vi är trettio spelare. Elva startar. Det är inte jag som har kommit på. Kan ni inte hantera det, bör ni börja med en individuell sport. Vi har ett helt lag med medarbetare som ser till att precis alla blir sedda i truppen, även dom som inte startar. Vi försöker inåt avdramatisera om vem som startar och vem som inte gör det. 

Jag tänkte på det när jag åkte hem i t-banan och skyndade mig för detta samtal. Du är inte så jävla rutinerad som huvudtränare? Det har gått snabbt för dig? 

– Ja, det har det gjort. Mina största lärdomar när jag började var U17 och U19. Sen även som assisterande, som jag var i Kalmar. Delade inte alltid deras syn på saker. Då var jag frustrerad över att dom inte lyssnade på mig. Det i sin tur lärde mig hur jag själv ska förhålla mig till mina assisterande om jag skulle bli huvudtränare. I historiens sken, kan jag ändå se att mycket av det jag då tyckte var fel, visade sig vara rätt när man lärt sig mer om sammanhang och kontext. Jag var mycket för att konfrontera spelare med en dålig insats. Fick till svar… ”vi ser” Vadå vi ser? Men, som sagt, det visade sig vara rätt drag oftast. Modet att inte göra något. Då var möten mellan spelare och tränare ovanliga. Med den här generationen, måste du ha det. 

Har du fått några internationella anbud?

– Nä, men fan, det kan jag inte svara på. Jag kan säga så här att jag har fått fler förfrågningar som tränare än vad jag fick som spelare.

Henrik och jag tog en paus för att skratta. Denna underbara självdistans. Sättet, hur lätt han anammar går från en liten stad, liten klubb, och blir en storstads tränare är, anmärkningsvärt. Jag vet många som tycker att han är mycket drygare nu när han är i Malmö, men jag tror det ingår i rollen. Rollen som han antar, känns det, problemfritt. 

Kom igen, något kan du väl dryfta? 

– Det beror på, hur intresse och förfrågan kommer, när den kommer från någon som egentligen inte kan ställa frågan, om du fattar vad jag menar. Det har kommit in konkret till min agent. Då gäller det att det passerar dom rätta vägarna gällande Malmö. Då drar sig en del ur. Men det har skett stor skillnad nu mot när jag började. Då fanns nästan ingen utom “Svennis”. Nu är vi med i flera olika ligor. Men som du och jag har smsat om, i Malmö har jag precis allt jag kan önska mig som tränare. 

Jag skrev det för något år sen att jag hoppas du stannar kvar. För även om du är framgångsrik och vi kanske får pisk, vill jag se hur långt Malmö kan komma med sin organisation och uppbyggnad. Du är den perfekta tränaren att spänna bågen som jag ser det. 

– Ett enstaka år kan ett lag prestera bättre än förväntat. Eller sämre än förväntat. Men om vi tittar ut i Europa, vilket är väl dit vi alla vill gå, kan vi se att även sådana som FCK inte riktigt kunde följa upp sin initiala succé. Inte vunnit ligan sen dom gick vidare i CL (Champions League). Nu är dom i ECL (Europe Conference League). Dit dom ändå nått har dom själva beskrivit som transferfönster. Det har tagit många fönster för att nå dit dom nått. Vi är bra. Men dit har vi inte nått ännu. Kontinuitet är viktigt. Byter du tränare, oavsett anledning blir det oftast som bäst, ett steg i sidled. Titta på Bodö/Glimt, samma tränare sen 2018? Som ni i Djurgården med KoT. Jag delar kanske inte samma vision som dom gjorde Djurgården, med den stabiliteten så slutar det ändå med att dom blir så jävla sågade. 

Stefan Billborn sa det när någon hyllade honom, “kommer ändå sluta med att jag får sparken”. Vilket han fick efter cupvinsten sen. Men i min värld är det att dom högljudda, utan konsekvenstänk, och får luft, då blir föreningen lite defensiv. Ungefär som ni 2022? Jag tror att om inte Piotr Johansson gått sönder förra säsongen hade vi kommit tvåa. Men jag tror inte att det hade räckt. Missnöjet hade ändå lett till samma beslut som sen fattades. 

– Ja, precis så. Blir så godtyckligt allt då, när vi alltid pratar om att vara professionella. Som du säger, när stämningsläget nått dit, vi säger att man vinner en räcka med matcher, men förlorar sedan två, då är det helt kört. Det är möjligt, jag har ingen kontakt med KoT, att dom kanske tröttnade själva? Men det dom gjorde tog upp Djurgården på en hög och stabil nivå. Sen utöver det finns det en medial logik som inte går att bortse ifrån. Där är väl likheten mellan Djurgården och oss i Malmö, vinner inte vi då är det skit. Medans i Bodö, så får sammanhangen råda. Det kan vara att det mesta är på plats men skador, försäljningar och avstängningar ledde till detta. I Bodö kan man leva med det, men det kan inte storklubbarna. I det långa loppet går det nog inte att vinna den matchen. 

Var på Eleda första gången på cupfinalen. Vilken fin arena. Vilken match. Bara ett fel, fel vinnare. 

– Det var en otrolig match med en otrolig inramning. Straffar som avgör på det. Straffar då kommer slumpen in. Fick en fråga igår från en av våra tidningar, “fotboll, det är mycket tur va”? Genom att dom flesta matcher skiljer bara något mål är det ofta slumpartade händelser som avgör. Som när vi mötte PAOK borta. Vi är utslagna i 95 minuten. Vårt försvar sparkar upp en boll allt vi kan på andra planhalvan. Taha får tag i den, dribblar och får frispark. På frisparken blir det motlägg, som Nils Zätterström får på knät och den studsar in. Då får jag hyllningar. Innan det är det känslomässigt så att några kommer kräva min avgång. Det är fotboll, min vän. 

När jag såg våra spelare som skulle slå straffarna mot er. Jämför dom med era. Kände jag mig chanslös. Detta konstaterade jag då utan någon form av kritik. Ni var där och då bättre i det momentet. Det har jag lärt mig också via samtal med er tränare, det finns ett gäng spelare som inte vill slå straffspark i dom lägena, sånt vi på läktaren aldrig får veta. 

– Vi ska visa dom som vill ta dom straffarna stor respekt. Jag kan vara en otroligt dryg vinnare ibland, så, den gången var jag över till Djurgårdslägret, inte för att gno in vår vinst i deras ansikte utan… vara tacksam och stolt över vinsten utan att vara dum. Jag sa till Lucas Bergvall “du får trösta dig med att du kommer vinna betydligt större titlar än denna i din framtid”. 

Här vaknade familjen till och frågade om han pratade med samma person fortfarande. Henrik stannade till för ett inköp från familjen och gav klartecken att fortsätta. 

Hur ersätter man sitt centrala defensiva skadade nav i form av Marcus Danielson och Rasmus Schüller när vi dessutom sålde tre landslagsmän? 

– Ja, och förutom det, den rena klassen på dom ni och vi tappade, så ska dom in i ett lag. Vi har haft spelare av högsta kvalitet som ändå oftast behöver ett halvår på sig för att kunna visa hur duktig han är. Utöver det, spelar vi i Europa så är det få träningsdagar, då blir det än svårare. Såg på Inter, dom spelar fan varje gång jag sätter på tvn. Hur fan får dom ihop det? En sån som Guardiola konstaterade ju det uppgivet: “Match var tredje dag, när ska vi träna?” Åker på två skador. Finns ingen på utsidan som har förståelse för det, det är bara in med nya. Titta på lönechecken, det är väl fan bara och vinna. 

Där tog detta samtal utan struktur slut. Det gjorde när jag satt och skrev här att jag tänkte, nästa gång ska jag inte ha några frågor, utan bara skriva ut Henriks energirika ord utöver kartan istället. Jag vet inte efter nära fem timmars utskrift hur detta blir. Kanske en knuff för mitt ego? Men jag hoppas jag fångat och refererat denna underbara tänkares visioner på ett rättvist sätt.